|
|||||||
Forskning 2
Vad är floating? 2
Forskning kring flyttanken – den andra vågen
Flyttanksforskningen påbörjades i liten skala i Karlstad 1998 genom ett samarbete med Olympic Support Center i Örebro. Ett år senare införskaffades en egen flyttank och 2003 invigdes Human Performance laboratoriet vid Karlstads universitet. Där finns nu 3 flyttankar. Karlstadsforskarna var tydliga med att flyttanksforskningen behövde utföras enligt vedertagna metodologiska principer. Därför har man använt sig av kontrollerade studier, power-beräkningar samt systematiskt utforskat olika möjliga placeboeffekter samtidigt som även flera kvalitativa studier har genomförts. Två avhandlingar och ett 20-tal artiklar har publicerats i välrenommerade tidskrifter. Resultaten från dessa kan sammanfattas som att: · Sensorisk deprivation i flyttank leder till ett förändrat medvetandetillstånd till förmån för primärprocesser (Kjellgren, 2003) · Tekniken har förmåga att utlösa RR även hos patienter med mycket svår stressproblematik (Bood, 2007)
· MHPG (stressrelaterade metabolismer) minskar (Kjellgren, Sundequist, Norlander & Archer, 2001) medan prolaktin först ökar och sedan återgår till ursprungsnivån (Bood, Sundequist, Kjellgren, Norlander, Nordström, Nordenström, & Nordström, 2006) · I de flesta fall vanligen räcker med ett program bestående av två flyt i veckan under tre veckor, därefter en flytfri vecka följt av ytterligare en treveckorsperiod (det vill säga totalt 12 flyt under 7 veckor) för att blockera stressresponsen och därmed möjliggöra återhämtning för kroppen och psyket (Bood, 2007) · I de flesta fall föreligger inga större effektskillnader mellan 12 och drygt 30 flyttillfällen (Bood, Sundequist, Kjellgren, Nordström & Norlander, 2007) · Typiska effekter efter 12-flytsprogrammet är att patienternas sömnkvalitet förbättras med 18 % - 23 %, optimismen ökar med 8 % - 10 %, stressen minskar med 25 % - 31 %, ångesten minskar med 25 % - 27 %, depressionen minskar med 24 % - 32 % och smärta med 48 % - 57 %. (Bood, 2007) · En uppföljningsstudie visade att de goda effekterna kvarstod efter fyra månader (Bood, et al., 2006). En kvalitativ fallstudie som kombinerade flyttanken med psykoterapi kunde visa kvarvarande effekter efter 18 månader för patienterna (Åsenlöf, Olsson, Bood & Norlander, 2007)
· I en studie med 12-flytsprogrammet där smärta mättes med hjälp av PAI (Pain Area Inventory) framkom att 22 % av patienterna blev smärtfria, 56 % fick avsevärda förbättringar 19 % upplevde inga förbättringar och 3 % upplevde mer smärta. Det innebar således att 78 % av patienterna blev hjälpta av metoden (Bood, Sundequist, Kjellgren, Nordström & Norlander, 2005)
· För vissa svårare tillstånd som fibromyalgi och WAD (Whiplash Associated Disorder) behövs ofta ett något längre behandlingsprogram innan smärtan börjar klinga av (Edebol, Bood & Norlander, 2008; Kjellgren, Grim & Norlander, in preparation). Svårigheten med dessa patientgrupper är ofta att de i början av behandlingen upplever ökad smärta och då är det viktigt att personalen ger extra mycket stöd och uppmuntran tills den fasen har övervunnits
· Mycket goda erfarenheter med kombinationen flyt-REST och terapi. Terapeuterna upplever att behandlingen blir både snabbare och effektivare (Kjellgren, Buhrkall & Norlander, in press; Åsenlöf, et al., 2007)
· Det föreligger inga större skillnader vad gäller behandlings-effekter mellan män och kvinnor (Bood, Kjellgren & Norlander, in press)
· Patienterna minskar spontant under behandlingsperioden såväl sin alkohol som läkemedelskonsumtion (Bood, et al., 2005) · Metoden tycks inte vara beroende av placeboeffekter, vare sig förväntan (Norlander, Kjellgren & Archer, 2001), personlighet (Kjellgren, Lindahl & Norlander, 2009) eller uppmärksamhet (Bood, et al., 2005).
©Wellrest Floatingcenter | |||||||
|
